Alltså min polare ringde igår. Han var i extas. Han hade nämligen äntligen fått tag i lägenhet i Göteborg. Han har letat så himla sjukt länge. Så det var ju roligt för honom givetvis. Att han äntligen får flytta från Borås, han har ju varit sugen på det i ett halvår. Nu verkar det bli av.

Ja, så långt låter ju allt bra. Eller hur? Men sen kom haken. Min kompis ringde inte bara till mig för att den roliga nyheten. Nej han hade en hake, den jäkeln. Nu när han flyttar från Borås ville han givetvis ha hjälp med att städa lägenheten. Det var givetvis mig han tänkte be om hjälp. Vem om inte jag liksom? Det är ju Murphys lag!

Jag blev lite upprörd över att han tog för givet att jag skulle avboka alla mina helgplaner och åka den långa bilresan till hans lägenhet. Boka någon som sysslar med städ i Borås, svarade jag irriterat. Jag vet ju att Skaraborgs Städ har verksamhet i Borås också liksom. Men det var han inte intresserad av, nej, han skulle göra det själv och jag skulle hjälpa honom. Det var ingenting mer med det.

Sagt och gjort. Det verkar som att det får bli en helg fylld med städning i Borås! Det var väl kanske inte det jag hade i åtanke när jag satt och planerade min vecka. Men man får väl ställa upp för sina vänner antar jag. Nästa gång är det väl jag som behöver städservice och då kommer jag ju givetvis kunna räkna med att min polare hjälper till. Han blir ju nämligen skyldig mig en tjänst nu. Det kan han verkligen räkna med. Sånt här glömmer jag nämligen aldrig.

Jag hoppas verkligen han har allt som behövs. Trasor, mopp, dammsugare… ja hela köret. Annars tänker jag verkligen inte komma. Man vill ju inte ligga och putsa med tandborste liksom.

Vi hörs.